Staten har övertagit baggböleri som metod

Rimpi Christian Jokkmokk

Men när Jokkmokks kommun håller på att utarmas genom omåttlig reservatsbildning måste vi reagera.

Detta är ett inlägg från Anders Mattsson, ordförande Jokkmokks Allmänning och Christian Rimpi, förvaltare av Jokkmokks Allmänning.

Vi har ett gemensamt ansvar att skydda värdefulla skogar för att säkra mångfalden. Jokkmokks Allmänning med 900 delägare tar det ansvaret. Vi avsätter frivilligt 14 procent av vår produktiva skogsmark för naturvård – långt mer än vad PEFC:s och FSC:s skogscertifieringar kräver. Vi tar stor naturhänsyn vid avverkning. Vi avsätter gärna skogar med höga skyddsvärden till statliga reservat.

Men när Jokkmokks kommun håller på att utarmas genom omåttlig reservatsbildning måste vi reagera. Halva kommunens landareal (48 procent enligt SCB) är redan skyddad. I Skånes ädellövskogar med ännu högre skyddsvärden är 3,3 procent skyddad.

Mer än 40 procent av Jokkmokks Allmännings slutavverkningsskogar beläggs, om man räknar in pågående reservatsbildning, med totalförbud mot all skoglig verksamhet.

Varje hektar skogsmark i Jokkmokk tillför samhället varje år cirka 4,000 kronor per hektar. När skogen övergår till reservat upphör flödet av pengar, tillväxten avstannar och skogens upptag av koldioxid upphör.

Nu avsätter länsstyrelsen även gallringsskogar med låga skyddsvärden. Statens ersättningsskogar i Jokkmokk är slut hos Sveaskog. Allmänningen fick nyligen erbjudande om ersättningsmark i Pajala på gränsen till Finland!

Vid en skogsexkursion i Jokkmokk nyligen uttalade en av länsstyrelsens naturvårdstjänstemän Amazonas som en förebild för Jokkmokk. För det behövs enorma arealer. Länsstyrelsen miljöchef hävdar i efterhand att Amazonas bara nämndes som en jämförelse.

Enskilda skogsägare utsätts för vad vi ser som rättsövergrepp. Länsstyrelsen Norrbotten införlivar enskilt ägda ströängar i Jokkmokk inom reservatens gränser utan att kontakta ägarna – och än mindre betala ersättning. Motivet är att det krävs mycket arbete för att reda ut ägandeförhållandena. En kungörelse får räcka. Ströängarna omfattas inte av reservatsföreskrifterna, säger länsstyrelsen.

Riksdagsledamoten Birger Lahti (V) har nu ställt en skriftlig fråga till miljöministern om hon kommer att ändra regelverket. Han är orolig för demokratin.

Länsstyrelsen erbjuder små skogsägare rena skambud som ersättning för skogsmark – en fjärdedel av budet till storskogsbruket i samma områden och med likartade förutsättningar.

Jokkmokks Allmänning bildades 1889 med syfte att säkra skogen som en långsiktig resurs för Jokkmokks socken. Hotet kom då från skogsbolagen, som köpte skogsfastigheter av bönder med tvivelaktiga metoder – det som kallas baggböleri.

Allmänningens skogar har verkligen gett Jokkmokk resurser. Finansiering av prästlöner, tingshus, apotek, kronohäkte och läkarbostad är historiska exempel. Idag bidrar allmänningen med investeringar i skogsvård och jordbruk hos delägarna med fem miljoner kronor årligen. Vårt dotterbolag investerar i små lokala företag. Vi stödjer ungdomsverksamhet, pensionärsföreningar, vilt- och fiskevård samt jägarexamen. Det vill vi fortsätta med.

Men nu hotar staten utveckling och överlevnad i Jokkmokk. Vi tvekar inte att säga att staten har övertagit baggböleri som metod för att komma åt skogsmark.

I Sverige är kritiska massmedier sista utvägen för människor som misshandlas. Under flera år har vi vänt oss till massmedia i Norrbotten. Men på NSD:s, Kurirens, Sveriges Radios och SVT:s nyhetsredaktioner råder tystnad. I skrivande stund har endast Kurirens ledarsida tagit upp frågan. Vi anser att massmedia i Norrbotten på ett flagrant sätt sviker sitt uppdrag som demokratins väktare när staten stryper kommunens sista stora näring med tvivelaktiga metoder.

 

 

Kommentera