Vi har värnat om gammelskogen och ni tar den ifrån oss!

Rimpi Christian Jokkmokk

Den skogliga miljöpolitiken skapar frustration och ilska i Norrbottens inland. Det fick Camilla Carlsson och Frédérik Forsmark från Länsstyrelsen Norrbotten känna på när de skulle informera delägarna i Jokkmokks allmänning i slutet av november om länsstyrelsens skogliga naturvårdsarbete.

I vissa områden av landet har idéen om att skydda skog gått hårt fram. Jockkmokks kommun är ett sådant område. En fråga som sällan besvaras är hur mycket mer nytta gör ytterligare reservatsbildningar? Grundtanken är att brukande av naturen, i det här fallet skog, skulle vara skadligt för densamma. Här har vi en kommun vars yta till tre fjärdedelar är skyddad. Kanske hade hälften av kommunen eller bara en fjärdedel varit nog för att säkra den biologiska mångfalden långsiktigt?

Det var mycket känslor inblandade, med allt rätt, när Jokkmokks allmänning hade sitt möte.

– Ni kan inte driva reservatsbildningen hur långt som helst! Förstår ni inte att ni tar död på en hel bygd! Skognäringen är vår livsnerv i Jokkmokk.

– Tre fjärdedelar av Jokkmokks kommuns yta är redan skyddad och nu vill ni ta ytterligare 20 000 hektar av allmänningens marker! Vi har värnat om gammelskogen och ni tar den ifrån oss! Tycker ni verkligen att insektsbaggarna i skogen är viktigare än människorna i Jokkmokk.

De arga kommentarerna från ett 80-tal enskilda markägare var många. De två naturvårdarna fick svårt att få ut sin information om kommande avsättningar på grund av alla ilskna kommentarer.

Både Carlsson och Forsmark sade sig, på en direkt fråga, ha förståelse för frustrationen bland delägarna.

– Vi har ett regeringsuppdrag att skydda de få gammelskogar som finns kvar. Och faktum är att den mesta gammelskogen finns i Jokkmokk. Tyvärr krävs stora sammanhållna ytor för hotade arter.

Delikatessjäv?
Men de närvarande menade att de två naturvårdarna inte bara kunde skylla på ett regeringsuppdrag.

– På er fritid arbetar ni aktivt i miljöorganisationer som lobbar hårt mot regeringen för ännu större och fler reservat. Vissa av dessa miljöorganisationer verkar dessutom för en bojkott av svenska skogsprodukter i Tyskland i samarbete med tyska miljöorganisationer, menade de närvarande. Handlar det inte om typiskt delikatessjäv?

– Menar ni att länsstyrelsens tjänstemän inte skulle få engagera sig på sin fritid? En stor del av skogsbrukets företrädare är ju aktiva inom exempelvis jaktorganisationer. Jakt är också en kontroversiell fråga, replikerade Camilla Carlsson.

Gammelskogen ökar
På mötet togs också upp Riksskogstaxeringens senaste rapport som visar att gammelskogen över 160 år i norra barrskogsregionen utanför skyddade områden har fördubblats sedan 1995 och att andelen död ved ökat från cirka 27 till 90 miljoner kubikmeter sedan 1925 i den svenska skogen.

– Detta visar att skogsbruket tar ett stort ansvar för naturvården, menade Morgen Yngvesson, skogsförvaltare vid SCA Norrbotten, också delägare i allmänningen. Det kanske inte är nödvändigt med så stora tvångsavsättningar.

Medieskugga
– En viktig del av delägarnas frustration beror delvis på att Jokkmokk lever i medieskugga. Lokalredaktionerna har lagts ner. Skogsägarnas protester klingar ohörda i den allmänna debatten, menade Christian Rimpi, förvaltare vid Jokkmokks allmänning.

– Vi erbjuds visserligen ersättningsmark, exempelvis inom Bodens kommun. Men det innebär att arbetstillfällena flyttas ut från Jokkmokks kommun. Det bidrar till att utarma inlandet.

 

Text och foto: Lars Pekka
Bild Christian Rimpi  

Kommentera