Att debattera kontinuitetsskogsbruk

Bo Lindevall

Det herostratiska ligger i undermålig research och minst sagt grund analysförmåga. Debatten har bland annat resulterat i ett av dagens modeord – ­”kontinuitetsskogsbruk”. Ordet används av många i ­skogsdebatten, ­också av företrädare för näringen. Det är som om den sekelgamla debatten om skogsbruksmetoder klivit upp ur familjegraven och spatserar runt på redaktionerna eller sitter med vid köksborden. Vålnaderna av blädaren Uno Wallmo och kalhuggare som Joel Wretlind går genom rummet. Har vi ingenting lärt av historien?

Skall man söka någon lagbundenhet i pratet om kontinuitets­skogsbruk kan det möjligen vara att debatten blir intensivare ju sämre skogskonjunkturen är. (Låt vara att dagens kontinuitetsskogsbruk siktar på det framtida beståndet och inte, som blädning, bara satsar på att ta ut grovt virke). Självklart ska skogsägare, ­­inom rimliga gränser, få sköta sin skog hur de vill. Vill de arbeta med kontinuitetsskogsbruk må det vara så, men – då skall de vara medvetna om att skötsel­metoden ger sämre produktion, minus cirka 40 procent. Detta plus en del andra krångliga effekter i skogsskötseln, enligt forskare.

Att tätortsnära skogar eller biologiska ”pärlor” ska skötas med andra färger på paletten än trakthyggesbruk är självkart. I vissa fall ska de inte skötas alls. Men då ska det också finnas mekanismer för att ersätta de skogsägare som inte får sköta skogarna för full produktion.

Ur debatteknisk synvinkel är en ganska självklar slutsats att; så länge skogsbrukarna inte på ett lättbegripligt sätt förklarar de biologiska mekanismerna bakom trakthyggesbruket kommer man ingenstans i debatten! Ingen tar på sig uppgiften att informationen får genomslag: Inte Skogsindustrierna, Skogsägarrörelsen, Sverige lantbruksuniversitet eller ­Skogs­­styrelsen. Självklart kommer handel med timmer och massaved inte att upphöra. Men har inte skogsbruket allmänhetens förtroende kommer politiken att på olika sätt rulla hinder i vägen. Allt blir dyrare, tyngre och besvärligare.

Bo Lindevall
Pensionär och proffstyckare

 

Kommentera